Ibland blir jag minst sagt förvånad när jag läser i lokaltidningen om beslut och diskussioner som förts i bildningsnämnden. Skeenden vinklas ofta med en negativ underton nästan till oigenkännlighet. Media har en viktig roll i att rapportera, granska och analysera vad vi politiker gör. Detta är mycket bra! I en liten ort som Hällefors har dessutom lokala tidningar en extra stor roll som uttolkare av politiska intentioner och beslut eftersom genomslaget verkar vara större än på många andra ställen. Kommunens framtida utveckling är beroende av en saklig, transparent och tillåtande offentlig diskussion. Det är därför jag sett uppkomsten av den nya lokaltidningen ETC Bergslagen som positiv och vitaliserande.
Men på senare tid har många med mig reagerat på återkommande felaktigheter. När jag läste ETC Bergslagen tidigare ikväll, fredag 10 februari 2012, utbrast jag för mig själv: - Ånej, inte igen! I papperstidningen möttes jag av rubriken "Bildningsnämnden ratade biblioteksfråga". Jag ska mer detaljerat beskriva händelseförloppet bakom för att tydliggöra min poäng med detta blogginlägg.
Det handlade om en diskussion under senaste nämnden där en ledamot från oppositionen ville få in en ny punkt på dagordningen. Vid en direkt fråga till ledamoten från Grythyttan vad frågan handlade om gavs inget tydligt svar. Snarare signalerades en motvilja att beskriva vad han ville nämnden skulle besluta om. (Detta beskrivs lite närmare i ETC webbversion av artikeln med ny rubrik och som dessutom innehåller textstycken som inte publicerades i dagens papperstidning. Biblioteksfråga fick inte tas upp i bildningsnämnden) Bildningsnämnden tog alltså inte ställning till någon biblioteksfråga som ETC Bergslagen vill göra gällande. Det handlade om vi skulle lägga till en punkt "övriga frågor" och fatta beslut under denna utan att få veta vilken fråga det gällde.
Jag anser det olämpligt att ha punkten övriga frågor i bildningsnämnden oavsett innehåll. Nämnden ansvarar för en stor och viktig del av kommunens verksamhet med hundratals anställda där alla kommunens barn och ungdomar ingår. Dessutom har vi ansvaret för kultur och fritidssektorn som berör alla kommunmedborgare och många besökare. Att då föreslå att fatta beslut utan underlag eller möjlighet till förberedelsetid för nämndens politiker är direkt oansvarigt. Alltför många tidigare beslut i kommunen har som vi vet fattas på alltför lösa boliner. Detta betyder inte att det inte finns möjlighet att väcka önskvärda frågor. Två veckor innan varje nämnd träffas den så kallade kontaktgruppen där en representant från varje parti deltar. Kontaktgruppen diskuterar dagordningen och vilka professionella underlag och utredningar som behövs för att fritidspolitikerna skall kunna ta ställning i komplexa frågor och kunna fatta säkra och lagligt korrekta beslut. Det är där Grythyttelistan ska lyfta sina förslag till beslutspunkter. Detta vet alla nämndledamöter men ändå valde ett parti att inte göra så. Anledningen vill jag inte spekulera i.
Man kan uppenbarligen bedriva oppositionspolitik på olika sätt. Jag förstod ju när jag läste ETC artikeln idag att Grythyttelistan ville riva upp ett beslut som bildningsnämnden inte fattat. (för mer info om besluten kring biblioteksfilialen i Grythyttan se tidigare blogginlägg). Det är upp till partiet i fråga att bestämma hur man vill bedriva sin oppositionspolitik och
det är upp till väljarna att år 2014 bedöma om metoderna utvecklar vår
kommun på ett bra sätt.
Men problemet jag vill lyfta här är egentligen ett annat, lite mer allvarligt. I det här refererade fallet redogör ETC Bergslagen för detta på ett sätt som ger en felaktig bild av vad som hänt. Tekniken är att först citera mig som ordförande från nämndmötet när jag argumenterar för att inte tillföra en ny punkt på dagordningen. Sedan görs en intervju efteråt med ledamoten i fråga som beskriver för tidningen vad frågan handlar om, något nämnden inte fick veta. Effekten blir att artikeln ger en bild av nåt slags pampvälde där frågan om bilbliteksfilialen i Grythyttan inte får tas upp. Pampen blir då jag som i egenskap av ordförande motarbetar nämndledamöter att yttra sig. (Allt detta dessutom helt i linje med den "kampanj" som Grythyttelistan på senare tid ägnat sig åt där bland annat jag, i egenskap av bildningsnämndens ordförande, liknas vid Stalin. Blogginlägg 2012-01-08 "Herre på täppan"). Det är svårt att se hur detta bidrar till en vital offentlig diskussion eller hur det utvecklar vår kommun. Det framstår dessutom som ETC Bergslagen legitimerar Grythyttelistans "kampanj". Medborgarna får heller ingen korrekt bild av vad deras demokratiskt valda representanter diskuterat eller fattat beslut om.
P:S
På framsidan i dagens ETC kan man också läsa: "Kommunals medlemmar lurade när kommunen sparar". Det handlar om varslet som bildningsförvaltningen lagt på 24 tjänster. Hur kommunen lurat kommunals medlemmar är en gåta även efter en genomläsning av artikeln. Ytterligare en av många liknande historier på detta tema.
fredag 10 februari 2012
måndag 6 februari 2012
Nya skolan och maten
Nu har nya skolan varit igång i cirka 4 veckor. Sedan årsskiftet har grundskolorna i Hällefors (Kronhagsskolan och Snäckeskolan) slagits samman och till en central skola (Klockarhagsskolan). Många miljoner har investerats i ett projekt som, vad jag vet, är kommunens största investering i våra barn och elevers arbetsmiljö och framtida lärande någonsin. Det är helt fantastiskt att besöka skolan och känna vilken betydelse nya moderna lokaler har för trivsel och gemenskap. Jag rekomenderar alla innevånare i Hällefors kommun ett besök. En invigning är planerad till vecka 9 med öppet hus för allmänheten lördagen 3 mars 2012.
Men den nya skolan innebär också en hel del förändringar som det är viktigt att vara vaksam på. Framförallt har skolvägarna diskuterats (vilket jag belyser mer utförligt i förra blogginlägget "Säkra skolvägar"). Oro kring förhållanden i elevmatsalen har framförts från föräldrar och även utemiljön och slöjdsalarna har varit föremål för diskussioner. Det är egentligen inte så konstigt eftersom betydande förändringar har skett och håller på att ske i verksamheten och allt kan inte bli perfekt från början. Jag tycker det är bra att påpekanden kommer från föräldrar och allmänhet. Detta hjälper oss politiker att följa och kontrollera att utvecklingen går som planerat och att kvaliteten på skolan fortsätter att öka. Målet är ju att eleverna i Hällefors kommun ska få ännu bättre förutsättningar att lära för livet.
På senare tid har framförallt rykten kring matsalen cirkulerat där några föräldrar använt Facebook för att ge uttryck för oro och frågor. Att platserna är för få eller att eleverna inte hinner äta på matrasterna pga av kö samt att maten tar slut så de får gå hungriga under skoldagarna är några bilder som förmedlats. Jag äter själv i skolmatsalen med jämna mellanrum och idag åt jag kanongod pytt i panna så jag blev alldeles proppmätt. Ingen av oss vuxna som äter där har sett några problem som är i närheten av den oro som ibland cirkulerar. Det som kan hända ibland är att eleverna inte alltid kan sitta med alla sina kompisar vid samma bord om man exempelvis är ett gäng på 8 personer. De få gånger (enstaka) maträtter tagit slut har ny mat ordnats fram på några minuter. En beredskap finns alltid för detta. Köerna är heller inte långvariga då det finns 4 linjer för matpåfyllnad, däremot kan köerna till diskinlämningen ibland vara lite längre.
De gånger jag besökt restaurangen har maten smakat jättegott, det har funnits alternativrätter och en fin salladsbuffé, bröd och härligt kall lättmjölk. Måltidsmiljön har blivit mycket bättre efter renoveringen med musik, bord i etager och ljus fin inredning. Många fler upplever att maten nu också smakar mycket bättre. Men de förändringar som skett är enbart inredningsmässiga. Vi ser här i praktiken hur viktig miljön är för måltidsupplevelsen och därmed för skolmåltidernas kvalitet. Hällefors kommun har under en längre period arbetet med en måltidsutredning som ska resultera i ytterligare förbättringar av den offentliga måltiden i hela kommunen. Jag väntar med spänning på resultatet.
På senaste bildningsnämndsmötet 1 februari 2012 diskuterades den nya skolan och den oro som framförts från föräldrahåll. Vi politiker tog detta på allvar och begärde en utförligare rapport av den första tiden med den nya skolan. Här ingår maten, trafiksituationen och utemiljön som en viktig del av skolans pedagogiska arbete och kvalitet. Vi sammanfattade vad vi ville i den knastertorra formuleringen: "Ärendet återremitteras till förvaltningen för en mer djupgående och problematiserande analys innehållande förbättringsåtgärder och långsiktiga förbättringsförslag. Denna rapport redovisas till nästkommande nämnd."
Bakom byråkratspråket finns en stark politisk ambition att göra vår kommunala skola skola ännu bättre. Vi arbetar med detta på många olika sätt. Våra främsta verktyg är alla duktiga lärare och all expertis på bildningsförvaltningen kombinerat med ett målmedvetet kvalitetsarbete. Jag är rejält stolt över uppdraget jag fått av väljarna och av kommunfullmäktige att vara ytterst ansvarig för en verksamhet som hela tiden gör stora framsteg och som skapar ännu bättre förutsättningar för våra barns livslånga lärande.
Men den nya skolan innebär också en hel del förändringar som det är viktigt att vara vaksam på. Framförallt har skolvägarna diskuterats (vilket jag belyser mer utförligt i förra blogginlägget "Säkra skolvägar"). Oro kring förhållanden i elevmatsalen har framförts från föräldrar och även utemiljön och slöjdsalarna har varit föremål för diskussioner. Det är egentligen inte så konstigt eftersom betydande förändringar har skett och håller på att ske i verksamheten och allt kan inte bli perfekt från början. Jag tycker det är bra att påpekanden kommer från föräldrar och allmänhet. Detta hjälper oss politiker att följa och kontrollera att utvecklingen går som planerat och att kvaliteten på skolan fortsätter att öka. Målet är ju att eleverna i Hällefors kommun ska få ännu bättre förutsättningar att lära för livet.
På senare tid har framförallt rykten kring matsalen cirkulerat där några föräldrar använt Facebook för att ge uttryck för oro och frågor. Att platserna är för få eller att eleverna inte hinner äta på matrasterna pga av kö samt att maten tar slut så de får gå hungriga under skoldagarna är några bilder som förmedlats. Jag äter själv i skolmatsalen med jämna mellanrum och idag åt jag kanongod pytt i panna så jag blev alldeles proppmätt. Ingen av oss vuxna som äter där har sett några problem som är i närheten av den oro som ibland cirkulerar. Det som kan hända ibland är att eleverna inte alltid kan sitta med alla sina kompisar vid samma bord om man exempelvis är ett gäng på 8 personer. De få gånger (enstaka) maträtter tagit slut har ny mat ordnats fram på några minuter. En beredskap finns alltid för detta. Köerna är heller inte långvariga då det finns 4 linjer för matpåfyllnad, däremot kan köerna till diskinlämningen ibland vara lite längre.
De gånger jag besökt restaurangen har maten smakat jättegott, det har funnits alternativrätter och en fin salladsbuffé, bröd och härligt kall lättmjölk. Måltidsmiljön har blivit mycket bättre efter renoveringen med musik, bord i etager och ljus fin inredning. Många fler upplever att maten nu också smakar mycket bättre. Men de förändringar som skett är enbart inredningsmässiga. Vi ser här i praktiken hur viktig miljön är för måltidsupplevelsen och därmed för skolmåltidernas kvalitet. Hällefors kommun har under en längre period arbetet med en måltidsutredning som ska resultera i ytterligare förbättringar av den offentliga måltiden i hela kommunen. Jag väntar med spänning på resultatet.
På senaste bildningsnämndsmötet 1 februari 2012 diskuterades den nya skolan och den oro som framförts från föräldrahåll. Vi politiker tog detta på allvar och begärde en utförligare rapport av den första tiden med den nya skolan. Här ingår maten, trafiksituationen och utemiljön som en viktig del av skolans pedagogiska arbete och kvalitet. Vi sammanfattade vad vi ville i den knastertorra formuleringen: "Ärendet återremitteras till förvaltningen för en mer djupgående och problematiserande analys innehållande förbättringsåtgärder och långsiktiga förbättringsförslag. Denna rapport redovisas till nästkommande nämnd."
Bakom byråkratspråket finns en stark politisk ambition att göra vår kommunala skola skola ännu bättre. Vi arbetar med detta på många olika sätt. Våra främsta verktyg är alla duktiga lärare och all expertis på bildningsförvaltningen kombinerat med ett målmedvetet kvalitetsarbete. Jag är rejält stolt över uppdraget jag fått av väljarna och av kommunfullmäktige att vara ytterst ansvarig för en verksamhet som hela tiden gör stora framsteg och som skapar ännu bättre förutsättningar för våra barns livslånga lärande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)