Biblioteket i Grythyttan

Biblioteksfilialen i Grythyttan kommer att flyttas. Anledningen är att kommunstyrelsen meddelat att bildningsförvaltningen inte har tillgång till lokalerna från årsskiftet. (Protokoll KS 2011-09-27 § 254) (NA 110919) Detta innebär att flytten kommer att påbörjas i januari 2012 och ny lokal blir Sörgården i Grythyttan.

Diskussioner har förts och engagemang har på senare tid väckts för att bevara biblioteket på torget i Grythyttan. Framförallt betoningen på biblioteket som ett viktigt offentligt utrymme är viktigt att ta fasta på. Vad som kommer att hända med fastigheten på torget vet vi inom bildning inte i detalj men jag hoppas och tror att det centrala läget och den stora besökstillgängligheten kommer att utnyttjas även i framtiden av den nya hyresgästen.

Sörgården i Grythyttan har under en längre tid varit föremål för en negativ diskussion. Omsorgsnämndens beslut för ett par år sedan att flytta ett antal vård och omsorgsboendeplatser till Hällefors har rört upp känslor. Politiska partier och olika grupperingar har ytterligare bidragit till att sprida en än mer utpräglad nedläggningsstämning och många märkliga rykten har varit i svang, en medveten ryktesspridning som fortsatt pågår. Inom bildningsnämndens verksamhet har vi också under en längre tid haft otillfredsställande kvalitet på barnomsorgslokalerna. Vi har haft problem med lukt samt att lokalernas pedagogiska anpassning har inte varit fulländad. Det har funnits en rad omständigheter som gjort att Sörgården fått ett sämre rykte än den förtjänat. Trots allt är ju Sörgården en stor anläggning där kommunen lägger betydande resurser varje år och en plats som spelar en viktig roll i många grythyttebors hjärta. Här finns faktiskt potential att göra något riktigt bra.

Den diskussion som förts inom Koalition 2014 under vårt första verksamhetsår har handlat om att göra en betydande satsning på Sörgården. För närvarande projekteras för renovering och pedagogisk anpassning av barnomsorgslokalerna, ett bygge som planerats sedan våren 2011 och som kommer att inledas under 2012. (Protokoll BN 110525 §101, Protokoll BN 110427 §82) Vidare tänker vi oss en fortsättning där delen som idag inrymmer matsal/gemensamhets- och personalutrymmen skulle kunna förändras till en än mer öppen och tillgänglig yta där biblioteket skulle kunna finnas i anslutning. Till detta kommer resultatet av kommunens måltidsutredning i mars 2012 där köket kommer att förbättras. Även utemiljön skulle kunna göras mer inbjudande och fylla en funktion som sammanlänkare av folkbiblioteksbesökarnas behov, barnen inom barnomsorgen och eleverna på Lindhskolans behov av skolbibliotek samt de äldre på trygghetsboendets behov av ytterligare gemensamhets- och möteslokaler. Kanske skulle kommunens nya medborgarplats som kommer att förverkligas i kommunhuset i vår kunna ha en filial i Sörgården?

"Nya Sörgården" skulle kunna bli en nya fin mötesplats för alla. Detta skulle innebära betydande lokalinvesteringar och en rejäl modernisering. Diskussioner om tillvägagångssätt och investeringsutrymmen pågår. Det är dags att göra Sörgården rättvisa som en viktig offentligt driven mötesplats och kommuncenter för alla, gamla som unga. I den bästa av världar hade kanske dessa planer kunnat förverkligas innan biblioteksflytten, men så ser det inte ut idag. Det kommer att bli en övergångsperiod där tillfälliga lösningar behövs, men detta blir också en process där nya idéer och synpunkter kan vägas in i planeringsarbetet. (Protokoll BN november2012 §203) 


Slutligen klargöranden om två missuppfattningar som florerar:

1) Biblioteket i Grythyttan ska inte läggas ner. Tvärt om är politikerna i bildningsnämndens ambition att filialverksamheten skall utvecklas. (Protokoll BN november2012 §212, se även §207) Besöks och utlåningsstatistik för 2011 visar uppskattningsvis att ett års verksamhet i grythyttefilialen motsvarar ca tre veckor i Hällefors bibliotek. Detta borde vara högre. Bildningsnämnden vill att biblioteket i Grythyttan skall användas mer än idag. Det betyder bland annat att utlåning och besöksfrekvens bör öka samt att bibliotekets roll som en demokratisk kulturinstitution och ett offentligt utrymme skall utvecklas. Detta är ett politiskt uppdrag till våra kommunala tjänstemän och till biblioteksentreprenören, oavsett vilken lokal verksamheten bedrivs i.
2) I bildningsnämnden har inga specifika beslut tagits om i vilken lokal filialverksamheten skall bedrivas. Efter meddelandet (länk inledningsvis) från kommunstyrelsen om att fastigheten på torget inte är tillgängligt har tjänstemännen verkat för att inrymma verksamheten i lokaler vi har tillgång till.

Det engagemang som finns i Grythyttan, dels bland innevånarna, dels inom kommunen och universitetet och även inom näringslivet och det civila samhället behöver fortsätta att växa. Vi behöver komma samman och dra åt samma håll. Istället för bilden av "det hotfulla Hällefors som tar allt från oss" behöver vi en anda av stöttning, högt i tak för nya idéer och framtidsoptimism. Ett sånt arbete är en viktig utmaning för oss alla som vill att hela Hällefors kommun ska leva. 

En ännu bättre skola i Hällefors kommun

Även barnen i Hällefors kommun har rätt till en bra skola. Det är många som dagligen arbetar för detta och jag tycker vi lyckas ganska bra. Här finns många duktiga lärare, det är generellt en lugn arbetsmiljö och vi är extra måna om elever i behov av särskilt stöd. Vi har dessutom gjort en mycket stor investering i en ny skola i centrala Hällefors som resulterat i nya fräscha lokaler och att en mer översiktligt och mer samarbetsinriktad skolorganisation börjat formas.

    Men i skolans värld kan allting göras bättre. Gudskelov. Den skolpolitik som idag förs på riksnivå är många gånger omodern och lämnar enligt min mening en hel del i övrigt att önska. Samtidigt har nya utmaningar i samband med den nya skollagen och nya läroplaner ökat trycket på förbättrat kvalitetsarbete. Det är bra. Också i media har skolans kvalitet haft en framträdande roll på sistone. Medvetenheten om framgångsfaktorer har ökat samtidigt som ojämlikhet och socioekonomisk segregation har identifierats. Även på lokalplanet i vår kommun kan man naturligtvis hitta områden som kan förbättras.

    En sak som kan bli bättre är att vi politiker i högre utsträckning tänker på hur våra beslut långsiktigt höjer skolans kvalitet. Den politiska diskussionen i Bildningsnämnden har tidigare alltför mycket handlat om detaljer på verksamhetsnivå och för lite om utfall, i meningen hur de dryga 130 miljoner vi investerar i verksamheten på bästa sätt kan användas för att ge elever och innevånare största möjliga förutsättningar till lärande för livet. (En del av budgeten används även till kultur- och föreningsutbudet, en verksamhet som vänder sig till alla innevånare)

    En annan sak som måste förbättras är ekonomin och den organisatoriska kostymen. Under lång tid har lokalpolitiker och förvaltningen haft att kämpa med en ekonomi där verksamheten är större än resurserna. En anledning till detta är att elevantalet i Hällefors skolor under ett antal år sakta minskat som en naturlig följd av befolkningsminskningen. Men organisationen har inte fult ut anpassats till detta. Istället för en topp på 12 000 innevånare för ett par decennier sedan bor här nu drygt 7 000 vilket innebär att skatteunderlaget (våra gemensamma resurser) till skolan minskat i kronor. Däremot innebär det inte att resurserna per barn minskat. Det finns inget som säger att en mindre skolorganisation är sämre än en större för de elever som finns där. Tvärtom så menar ju många att mindre faktiskt är bättre. När budgetar pekar på minus uppstår stress, organisatorisk friktion och ibland kanske även osämja. Åtgärder för att motverka detta tar kraft och energi från nysatsningar, utvecklingstankar och framtidsönskningar.

    Ett tredje förbättringsområde är att hela organisationen i högre grad ska uppleva att vi har samma uppdrag och samma mål. Det handlar om att alla våra barn och elever - från 1 åringarna som börjar inom barnomsorgen till 18 åringarna som lämnar gymnasiet - skall ges möjlighet att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som ger handlingsfrihet och ett rikt liv. Det är samma barn vi arbetar med och de har alla fantastiska förmågor - men på olika sätt.

För några veckor sedan meddelade nämnden och förvaltningen om ett varsel på cirka 24 tjänster som kommer att förverkligas inom de närmaste åren. Anledningen var det minskade elevunderlaget som lett till de ekonomiska ramar för 2012 som bildningsnämnden fått av kommunfullmäktige. (Sedan något år tillbaka har ett arbete pågått med att minska hela kommunens utgifter med ca 55 miljoner under en 5 årsperiod för att anpassa kostymen till det minskade innevånarantalet) Som grund för varslet fanns också en jämförelse (SKL) med andra liknande kommuner som visar att skolan i Hällefors har relativt höga kostnader. 

    I samband med presskonferensen fick jag en fråga om hur detta påverkar kvaliteten. Jag uttryckte att eleverna i Hällefors kommun inte kommer att ha lägre måluppfyllelse på sikt än de har idag på grund av varslen. Det har påpekats för mig efteråt från lärarhåll att denna diskussion om kvalitet, som fördes av mig i samband med varslen, kunde uppfattas som ett underkännande av lärarpersonalen. Detta är olyckligt, beklagligt och oavsiktligt - men samtidigt förståeligt. Tvärtom så är min uppfattning att vi har väldigt duktiga lärare i Hällefors kommun. Jag utesluter inte heller att det kan dyka upp problem. Både politiker och förvaltning ”är på tå” för att följa detta och åtgärda, en uppgift vi ju alltid har. 

    Jag tror inte att skolans övergripande kvalitet och måluppfyllelse kommer att sjunka på sikt i Hällefors kommun. Jag tror istället den kommer att öka. Anledningen är ett mer fokuserat arbete på kvalitet, en fortsatt bra pedagogisk personalkompetens, en bättre anpassad organisation och att nya forskningsrön och arbetssätt kommer att spridas och utveckla lärandet. Det är en rimlig rättighet att få gå i en bra skola oavsett var man bor och oavsett storleken på kommunen.